Nyhet

Ny kurs ökar kunskapen om transportplaneringens sociala dimensioner

Hur påverkar satsningar på transportinfrastruktur sociala värden och olika grupper i samhället? Det har bland andra planerare, strateger, ingenjörer och projektledare lärt sig mer om i kursen ”Social konsekvensbedömning (SKB) för yrkesverksamma inom transportplanering” som avslutades i början av 2024.

Vi rör oss i transportsystemet på olika sätt, utifrån olika syften, behov och förutsättningar. Hur vi planerar transportsystemet påverkar oss människor på olika sätt men konsekvenserna av fysisk planering fokuserar ofta på tekniska och ekonomiska perspektiv medan den sociala dimensionen ofta är mer frånvarande.

— Transportplanering har historiskt sett präglats av ingenjörskonst och fokus på fordon och teknik. Nu upplever vi istället att intresset ökar för hur vi kan planera utifrån människor och deras behov. Sedan fem år tillbaka driver Göteborgsregionen även nätverket Socialt hållbar transportplanering tillsammans med Göteborgs universitet. Nätverket är öppet för alla men för de som vill ha mer handfasta metoder och handledning har vi nu även tagit fram en kurs, säger Lisa Ström, regionplanerare på Göteborgsregionen.

Permobiler och människor som promenerar på en gångbana, foto.

Foto: Mostphotos

Allas rätt till tillgänglighet

Social hållbarhet i transportplanering handlar i grunden om att sätta människan i centrum och att då också ta hänsyn till att olika människor har olika behov och förutsättningar. Konkret handlar det om allas rätt till tillgänglighet och ett fungerande och rikt vardagsliv med tillgång till bland annat skolor, arbeten, fritids- och kulturliv. Med finansiering från Formas har Göteborgsregionen tillsammans med VTI och Göteborgs universitet tagit fram kursen "Social konsekvensbedömning (SKB) för yrkesverksamma inom transportplanering" som avslutades i början av 2024.

Kursen baseras på nationell och internationell forskning om olika typer av transportrelaterade sociala konsekvenser, exempelvis konsekvenser för förflyttningar, tillgänglighet, hälsa, ekonomi och för grannskap och samhällen. Totalt har 24 personer som arbetar med transportplanering på kommunal, regional och nationell nivå, både inom offentlig sektor och näringsliv, gått utbildningen. De har fått med sig verktyg och metoder som de nu kan använda sig av i det dagliga planeringsarbetet.

— Vi ville att deltagarna skulle få med sig konkreta arbetssätt som de dessutom har testat under utbildningen. Det finns inte en universell metod som passar alla projekt eller organisationer utan det är viktigt att kunna välja metod efter projektets förutsättningar, säger Lisa Ström.

Deltagare från kursen genomför en övning där de står placerade på en matris som ligger på golvet, foto.

Foto: Lena Levin. Kursdeltagare testar att använda ett verktyg för sociala konsekvensanalyser (SKA) som syftar till att stärka arbetet med sociala aspekter i samhällsplaneringen.

En kombination av teori och praktik

Kursen varvar teori och praktisk tillämpning genom att deltagarna genomför en social konsekvensbedömning (SKB) av ett verkligt projekt. Exempelvis gjordes denna gång SKB:er för arbete med trafikstrategier, åtgärdsvalsstudier och utveckling av nya bostadsområden. Amer Aslam är cykeltrafikplanerare på Gävle kommun.

— Sociala aspekter är en verklighet inom transportplaneringen och särskilt relevant för mig som arbetar med aktiv mobilitet. Efter kursen har jag en mer träffsäker vokabulär och även en metod för att kunna inkludera och belysa sociala aspekter i transportrelaterade frågor, säger Amer Aslam.

En ny kursomgång planeras

Nu undersöks intresse för en ny kursomgång som har möjlighet att starta i december 2024 eller i början av 2025.

— Vi hoppas att fler ska anmäla sig till kursen eftersom vi upplever att det finns behov av konkreta verktyg och metoder som går att tillämpa i det vardagliga arbetet, säger Lisa Ström, regionplanerare på Göteborgsregionen.

Är du intresserad av att gå kursen? Läs mer om den och lämna en intresseanmälan.

Vad är socialt hållbar transportplanering?

Socialt hållbar transportplanering handlar om att sätta människan i centrum och att transportsystemet utgör en möjliggörare (i vissa fall en förutsättning) för samhällsdeltagande, välfärd och ett rikt vardagsliv för alla. Fysiska förflyttningar är ofta ett krav för att människor ska kunna få tillgång till arbete, utbildning och service men även fritids- och kulturliv. En socialt hållbar transportplanering underlättar möjligheten till möten mellan människor och ett aktivt liv.

På samhällsnivå finns idag tydliga skillnader mellan olika gruppers resvanor som transportplaneringen behöver förhålla sig till. Att integrera ett socialt perspektiv i planeringen är särskilt viktigt i samband med omställningen till ett mer klimatanpassat transportsystem och samhälle, så att ingen blir lämnad utanför.

Att lyfta sociala perspektiv i transportplaneringen handlar sammanfattningsvis om att kartlägga och analysera:

  • Olika gruppers tillgång till målpunkter, kollektivtrafik och infrastruktur.
  • Konsekvenser av beslut kopplade till transportplanering för olika grupper.
  • Olika gruppers möjlighet att delta i och påverka planeringsprocesser kopplade till transportplanering.

Uppdaterad